Drömmar, ska de uppfyllas eller förbli drömmar?

De flesta har drömmar, eller hur? Drömmar om ett bättre jobb, drömmar om äventyr, drömmar om ett hus osv. I bland blir det uppfyllda, i bland förblir de drömmar, i bland krossas dom som äggskal.

Jag har en del drömmar jag med. Jag drömmer om att ha ett hundspann, att ha en liten gård att driva på gammeldags vis och vara självhushållande, jobba med vldmarksturism, jobba med jakt och viltvård, ja.. jag kan nog skriva en lång lista men det blir bara tråkigt och smått deprimerande..

De drömmar jag skrev här ovanför har funnits i mitt huvud och grott i ganska många år, nån är från min barndom. Jag har drömt så länge om att driva en liten gård på gammeldagsvis så länge jag kan minnas. Enda sen jag började hänga på en gård inte alls långt härifrån och förstod att jobbet på gården inte bara innebar att gulla med djuren och döpa kalvarna, jag hade min framtid utstakad, JAG SKULLE BLI BONDE NÄR JAG BLIR STOR. Ja, till viss del är jag det men ingen gård och mark som jag kan få göra vad jag vill med.

Men jag har också en dröm att ha mitt eget hundspann som har legat och grott i många år och vaknar alltid till livs när kylan kommer. Att omsvepas av kyla och mörker och tillsammans med ett gäng huskies färdas i pannlampans sken.

Drömmen om att leva på jakten och viltvården är nog tyvärr ett sätt att klänga mig fast vid en person som jag engång var men måste lägga det på hyllan för att slippa frustration och besvikelsen när det inte går som jag vill, men vem vet rätt som det är så kanske… jakten på mat släpper jag inte dock. Jag kom på detta för några veckor sedan, att det kanske är dags att släppa denna dröm och genast kände jag ett lugn och jag sover bättre och mindre stressad.

Ska man försöka uppfylla sina drömmar eller ska man bara låta dem förbli drömmar? Jag tycker att de ska uppfyllas för att man ska vara lycklig OM det är nått man verkligen vill! Men för mig känns mina drömmar lite avlägsna.. för att ha en gård krävs det pengar och hundspann krävs andra hundar och mer plats (och familjens ok). Vildmarksturismen ska jag försöka mig på igen men jag är lite bränd på att försöka och misslyckas.. men ge mig tid att läka så ska jag ta tag i det. Gården och hundspannet får vänta ett tag till.

Men nu ska lillbonden gå ut till sina 4 tackor och bagge för de ropar på middagen och det är inte kallt men det är mörkt och det är stor risk att jag halkar omkull i leran som har blivit efter allt regn som fallit (jag försöker tänka positivt när det öser ner och det blir lerigt överallt men det blir vatten i brunnen) MEN jag har min pannlampa på mig så jag får lossas att fåren är huskies och leran är snö!

Tjillivippen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close